What’s up with the dollar?

Både en ökad omvärldsosäkerhet och en relativt starkare tillväxt har talat till dollarns fördel de senaste åren. Även om den globala ekonomin som helhet tappat momentum, inte minst på grund av det pågående handelskriget, så har USA varit relativt mer robust gentemot framförallt andra mogna marknader (speciellt Europa).

Frågan är då, vad skulle minska marknadsosäkerheten och samtidigt öka omvärldens tillväxt och därmed leda till en USD-försvagning? Svaret är en resolution av handelskonflikten mellan USA och Kina och en återhämtning av global export/import. Men hur sannolikt är detta i närtid? Inte särskilt. Så länge aktiemarknaden är någorlunda robust är inte Trump desperat nog att få till en lösning av konflikten. Allt pekar på att det rör sig om ett långsiktigt strategiskt skifte i hållningen mot Kina där det handlar om att strypa dess framfart inom teknologi och geopoltiskt inflytande. Det verkar som att Kina har förstått detta och är villigt att gräva ner sig i skyttegraven under en längre tid. Detta spel kompliceras naturligtvis ytterligare av att vi går mot valår i USA – men så länge Trump spelar tuff mot Kina kommer troligen hans väljare backa honom, även om ekonomin försvagas, och risken är snarare att han blir mer konfrontativ under en andra och sista mandatperiod. Med andra ord, det finns en risk att konflikten kommer ta många år att lösa och bör inte ses som en närliggande faktor som kan ändra dollarns bana.

I och med att vi inte kan förvänta oss en större förändring i handelskonflikten i närtid, låt oss då ta en titt på tillgång och pris på dollarn som faktorer som kan ändra utsikterna för USD.

Den relativt mer robusta ekonomin i USA medför att räntorna har förblivit höga relativt mot omvärlden – framförallt Europa. Detta kommer förbli fallet tills USA faller in i en lågkonjunktur/marknadskrasch och tvingar amerikanska centralbanken att drastiskt sänka räntorna. I ett sådant scenario kommer dollarn först stärkas då marknadsturbulens kommer gynna den som en tillflyktsvaluta, men när läget börjar stabiliseras kommer dollarn försvagas väsentligt då det relativa ”priset” på USD (räntan) kommer ha kollapsat.

Det mesta pekar just nu på att likviditeten i USD är ”stram”, men detta kan komma att förändras de kommande månaderna. Den globala efterfrågan på USD är alltid stor. Inte minst för att en stor del av den global handeln sker i USD, men också för att det är den valuta som absolut dominerar den globala kreditmarknaden. Samtidigt har amerikanska centralbanken minskat sitt balansschema under en längre tid vilket minskar mängden USD i det finansiella systemet (kvantitativa lättnader där centralbanker köper statsobligationer ökar likviditet i systemet – en minskning av centralbankers balansschema har motsatt effekt). Flera tecken i penningmarknaden pekar just nu på att systemet nått en punkt där dollar-likviditeten är stram och amerikanska centralbanken måste succesivt öka sitt balansschema igen för att systemet ska fungera friktionsfritt. Amerikanska centralbanken kommer troligen ta steget de kommande månaderna att köpa statsobligationer igen på grund av likviditeten och det skulle tas som en lättnad och minska trycket för en starkare dollar.

Till sist måste vi ha i åtanke att det finns en stark säsongseffekt mot slutet av året för dollarn, då det är ett stort behov i det globala finansiella systemet att trygga dollar-likviditet och belåning in i det nya året. Detta är sannolikt att vänta igen.

Sammanfattningsvis

I närtid är det inte troligt att vi ser en större försvagning av dollarn då osäkerhet kring framförallt global handel kommer förbli hög, samtidigt som den amerikanska ekonomin fortsätter att vara relativt mer robust, vilket reflekteras i relativt högre räntor. Det är också stor efterfrågan på dollar-likviditet mot slutet av året och penningmarknaden i USD ser stram ut. Amerikanska centralbanken kommer dock troligtvis skjuta till likviditet.

På längre sikt är vi förmodligen mot slutet av denna starkare dollar-cykel, men först ser vi nog ytterligare en förstärkning. Det som på sikt kommer driva ner dollarn är konsekvensen av en lågkonjunktur där amerikanska centralbanken måste drastiskt sänka räntorna och återinföra stora återköp av statsobligationer (öka dollar-likviditeten i systemet). Början på en lågkonjunktur sammanfaller med största säkerhet med kraftig marknadsturbulens och osäkerhet, vilket gynnar dollarn som en tillflyktsvaluta. När läget väl stabiliserar sig kommer penningpolitiska effekter dock dominera hur dollarn handlar.